Att fylla 100 år är i dag ingen ovanlighet. Men när vi börjar bli till åren kommen behöver vi också hjälp och stöd från samhället för att få ett innehållsrikt och värdigt liv.

Jag är lyckligt lottad som har kvar min morfar som är drygt 92 år, och som varit pigg och klar i tanken. Men när han passerade 90-årsstrecket vände allting väldigt snabbt och han behövde få hjälp av hemtjänsten.

En så kallad vårdplanering av biståndshandläggaren gjordes och hemtjänst sattes in. De skulle hjälpa till att ge medicin, servera frukost och värma middagsmat. En lång inkörningsperiod inleddes där vi anhöriga ständigt fick höra av oss till hemtjänsten då matleveranserna felade och de inte kom som de skulle. När hemtjänsten kom på besök skulle de bland annat sitta med morfar under måltiderna vilket de inte gjorde. De värmde maten och ofta blev maten inte ens varm, sen drog de igen.

Detta förbättrade inte morfars hälsa, han blev ofta förvirrad och ringde oss anhöriga alla dygnets timmar. Tillsammans med morfar och biståndshandläggaren kom vi fram till att han akut behövde ett annat boende.

Morfar slet ont, vi anhöriga slet ont och jag ställer mig frågan vad det är för vård och omsorg vi bygger upp i vårt samhälle.

Politiker pratar så fint om valfrihet. Vi fick ett flertal fina broschyrer framslängda till oss när morfar skulle välja för att få matleverans. Men vad spelar detta för roll när inte maten levereras? Vad spelar det fria valet för roll när hemtjänsten arbetar under så stor tidspress att de serverar mat som inte är riktigt varm?

Det tog tid innan morfar fick ett nytt boende eftersom systemet bygger på att någon måste gå och dö för att det ska bli plats för morfar på ett boende. Det blir fler och fler äldre som behöver och förtjänar en god omvårdnad och systemet kan inte bygga på att alla ska isoleras i sina hem.

Vad har politiker och tjänstemän för svar på detta? De äldre är inte brickor i ett system som man kan hantera hur som helst. De är inte heller kunder som man kan idka köp och säljprincipen på, omvårdnad är inte en produkt.

Alla dessa val betyder inget om de inte fungerar. Är detta det Sverige vi vill ha?